En terapeut är ingen utbytbar reservdel

Det förtroende som byggs upp under en rehabilitering uppstår inte vid ett enda besök. När en långvarig terapirelation bryts handlar det om mycket mer än att bara byta terapeut. Det kan innebära en betydande förändring för rehabiliteringens framsteg, känslan av trygghet och hur vardagen fungerar.

Terapeutti ei ole vaihdettava varaosa

Föreställ dig ett barn som har stora svårigheter att uttrycka sig. Barnet har kanske övat tillsammans med sin terapeut i månader eller till och med år för att hitta sätt att berätta vad det vill, behöver eller känner.

Med tiden har terapeuten lärt sig att förstå barnets individuella sätt att kommunicera. Barnet har i sin tur lärt sig att känna förtroende för terapeuten. Tillsammans med familjen och eventuellt daghemmet eller skolan har man hittat fungerande metoder som kan användas i barnets vardag.

Sedan byts terapeuten ut.

Den nya terapeuten är lika kompetent och kunnig. Ändå måste den ömsesidiga förståelsen och tilliten byggas upp på nytt.

Kontinuiteten i terapirelationen är inte bara en fråga om bekvämlighet. Den kan vara en viktig förutsättning för en framgångsrik rehabilitering.

Rehabilitering handlar om mycket mer än enskilda terapibesök


Målet med talterapi och ergoterapi är inte enbart att öva på en viss färdighet under själva terapibesöket. Vid långsiktig rehabilitering är målet att de färdigheter som tränas också ska komma till nytta i klientens egen vardag.

För ett barn kan det innebära att kunna delta i gemensamma lekar, uttrycka sina behov eller klara av vardagliga aktiviteter mer självständigt än tidigare.

För att nå dessa mål krävs ofta ett långsiktigt samarbete mellan klienten, terapeuten och de närstående.

Terapeuten lär känna inte bara klientens styrkor och utmaningar, utan också klientens vardagsmiljö, motivation och individuella behov.

När samarbetet fungerar kan rehabiliteringen verkligen utformas utifrån klientens liv och vardag.

Vad händer om terapirelationen bryts?


FPA konkurrensutsättningar av rehabiliteringstjänster påverkar oundvikligen vilka serviceproducenter som kan erbjuda rehabilitering i fortsättningen och vilka alternativ klienterna har att välja mellan.

En konkurrensutsättning innebär naturligtvis inte automatiskt att en terapirelation avbryts. Men om den välbekanta serviceproducenten eller terapeuten inte längre finns tillgänglig kan konsekvenserna märkas i klientens vardag under lång tid.

För vissa klienter kan mötet med en ny människa vara särskilt påfrestande. Att bygga upp ett förtroende tar tid, och det är inte säkert att rehabiliteringen genast kan fortsätta på samma sätt som tidigare.

Även de närstående och det övriga nätverket kring klienten behöver lära känna den nya yrkespersonen och skapa gemensamma arbetssätt.

Särskilt inom krävande medicinsk rehabilitering är det viktigt att ta hänsyn till dessa faktorer.

Vem står upp för rehabiliteringsklienten?


Konkurrensutsättning av rehabiliteringstjänster handlar om hur offentliga medel används. Lösningarna måste vara ekonomiskt hållbara. Men de måste också vara hållbara ur rehabiliteringsklientens perspektiv.

Därför borde framgången med en konkurrensutsättning inte bedömas enbart utifrån vilket pris tjänsterna kan upphandlas till.

Vi måste också ställa oss andra frågor. Har klienterna fortsättningsvis möjlighet att få rehabilitering som motsvarar deras behov? Kan välfungerande terapirelationer fortsätta? Får klienterna tillräckligt med information och stöd om förändringar blir aktuella?

Vi på Ombrelo anser att kontinuiteten i rehabiliteringen är ett värde som inte får förbises i beslutsfattandet.

En rehabiliteringsklient är inte ett avtalsnummer. En terapeut är ingen utbytbar reservdel.

Det viktigaste måttet på en lyckad rehabilitering är inte det lägsta möjliga priset, utan vad rehabiliteringen kan åstadkomma i en människas liv.